Religion i Nederländerna: Kristendomen ledande, men "Ingen" ökar

Kristendomen förblir den största religiösa tillhörigheten i Nederländerna, men landet är bland världens mest sekulära. Landskapet har skiftat dramatiskt på två generationer.

Nuvarande uppdelning (CBS / KASKI / European Social Survey, 2022–2023)

• Ingen religion: ~55–57 % (störst enskilda kategori)
• Kristendom (totalt): ~38–41 %
  • Romersk-katolsk: ~18–20 %
  • Protestantisk (PKN + mindre denominationer): ~13–15 %
  • Annan kristen: ~3–5 %
• Islam: ~5–6 %
• Hinduism / Buddhism / Judendom / Övriga: ~3–4 % kombinerat

Viktiga nyanser

"Kristen" tillhörighet speglar ofta kulturelt arv eller dop, inte aktiv praktik. Veckovis kyrkofrekvens är ~3–4 % för katoliker, ~6–7 % för protestanter. Den protestantiska kyrkan i Nederländerna (PKN, 2004 sammanslagning) är den huvudsakliga protestantiska kroppen.

Regionala mönster

• Bibelbältet (Zeeland, Veluwe, Overijssel, delar av Friesland/Gelderland): Reformert protestantiskt bastion, högre frekvens, konservativa sociala värderingar.
• Randstad (Amsterdam, Rotterdam, Den Haag, Utrecht): Helt sekulära, mångkulturella, katolsk pluralitet i vissa distrikt.
• Söder (Limburg, Noord-Brabant): Historiskt katolska, nu i stor utsträckning kulturellt katolska.

Islam i Nederländerna

Framförallt turkisk och marockansk ursprung (1960–70-talets gästarbetare), plus flyktingar (somalier, afghaner, syrier), konvertiter och studenter. Moskéer ~500. Debatter om integration, religiösa skolor och radikalisering formar den offentliga diskursen.

Rättslig ram

Konstitutionen garanterar religionsfrihet. Staten är neutral; ingen statskyrka. Trosbaserade skolor (protestantiska, katolska, islamiska, judiska, hinduiska) får full statlig finansiering om de uppfyller standarder.

Nederländerna: historiskt kalvinistiska, kulturellt katolska i söder, nu majoritet icke-religiösa – med religion som fortfarande formar skolor, helgdagar och politik.