Varför har relationerna mellan Turkiet och Armenien varit fientliga?

Det finns flera historiska, politiska, kulturella och sociala faktorer som bidrar till fientligheten mellan Turkiet och Armenien. Några viktiga skäl inkluderar:

Folkmord och territoriella tvister:

- Armeniskt folkmord: Osmanska rikets systematiska utrotning och utvisning av över 1 miljon etniska armenier under första världskriget är en central olöst fråga i relationen. Armenien söker erkännande för folkmordet, medan Turkiet förnekar det som en officiell statlig politik och skildrar händelserna som en konsekvens av krigstidskaos och interetniska konflikter.

- Nagorno-Karabach-konflikt :Den omtvistade regionen Nagorno-Karabach, en armenisk befolkad enklav i Azerbajdzjan, har varit en betydande källa till spänningar. Strider och eldupphör har förekommit tidigare, och konflikten är fortfarande en flampunkt som kan eskalera relationerna mellan Turkiet och Armenien.

Ömsesidiga anklagelser och historiska klagomål:

- Historiska förbittringar: Båda nationerna har långvariga klagomål med rötter i historiska händelser, såsom de armeniska massakrerna i slutet av 1800-talet och det efterföljande armensk-ottomanska kriget. Ömsesidiga anklagelser och bristande erkännande av tidigare grymheter bidrar till fientlighet och hindrar försoning.

Stöd för motsatta sidor:

- Turkiskt stöd för Azerbajdzjan :Turkiet har nära band med Azerbajdzjan och ger politiskt och militärt stöd. Armenien ser detta som inblandning och stöd för Azerbajdzjans ställning i Nagorno-Karabach-konflikten, vilket ytterligare förvärrar spänningarna mellan Turkiet och Armenien.

Stängda gränser och brist på diplomatiska band:

- Stängd gräns :Den turkisk-armeniska gränsen har varit stängd sedan början av 1990-talet på grund av Nagorno-Karabach-konflikten. Denna fysiska barriär begränsar transporter, handel och kontakter mellan människor, vilket hindrar normalisering av relationerna.

- Frånvaro av diplomatiska förbindelser :Turkiet och Armenien har inga formella diplomatiska förbindelser, och det finns inga direkta diplomatiska beskickningar i varandras huvudstäder. Bristen på officiella kommunikationskanaler komplicerar ytterligare lösningen av tvister.

Inrikespolitik och nationalism :

- Nationalistiska känslor: Både Turkiet och Armenien har en intern politisk dynamik som påverkas av nationalistiska ideologier och berättelser som ofta ser negativt på det andra landet. Dessa nationalistiska känslor kan forma den allmänna opinionen och regeringens politik.

- Folkmordserkännande: Det internationella erkännandet och fördömandet av det armeniska folkmordet är ett känsligt ämne i Turkiet, där statens berättelse minimerar eller förnekar händelsen. Denna diskrepans i historisk tolkning bidrar också till spänningar mellan de två länderna.

Regionala allianser och geopolitik :

- Regionalpolitik :Turkiets regionala roll och allianser, särskilt dess stöd till Azerbajdzjan och ansträngda relationer med Ryssland, kan påverka dess interaktion med Armenien. Geopolitiska överväganden kan korsa sig med historiska klagomål och ytterligare komplicera förhållandet.

Att lösa fientligheterna och upprätta hållbar fred mellan Turkiet och Armenien kräver ett erkännande av tidigare fel, dialog, diplomatiska ansträngningar och en vilja att ta itu med långvariga frågor.