Vad är Köpenhamnskonferensen?

Här är några viktiga punkter om Köpenhamnskonferensen:

- Deltagande:Konferensen samlade världsledare, miljöexperter, regeringstjänstemän, forskare och representanter från olika intressegrupper och icke-statliga organisationer. Cirka 115 världsledare deltog i konferensen.

- Nyckelfråga:Konferensens primära fokus var att sätta upp bindande mål för att minska utsläppen av växthusgaser för att mildra klimatförändringarna. Nationerna strävade efter att etablera en efterträdare till Kyotoprotokollet, som skulle löpa ut 2012.

- Köpenhamnsöverenskommelsen:Även om inget juridiskt bindande avtal uppnåddes vid konferensen, togs Köpenhamnsöverenskommelsen fram.

Den beskrev åtaganden som gjorts av olika länder angående utsläppsminskningar och ett löfte om att kollektivt mobilisera 100 miljarder dollar årligen till 2020 för att hantera klimatförändringar i utvecklingsländer. Överenskommelsen antogs inte allmänt av alla deltagande länder.

- Kontrovers:Köpenhamnskonferensen stod inför många utmaningar och ansågs sakna ambitioner och beslutsamma åtgärder. Det fanns oenighet mellan utvecklade länder och utvecklingsländer om frågor som ansvar för att minska utsläppen och ekonomiskt stöd. Det civila samhällets grupper uttryckte också besvikelse över resultatet.

- Betydelse:Trots sina begränsningar bidrog Köpenhamnskonferensen till att öka medvetenheten om hur brådskande det är att ta itu med klimatförändringarna på global nivå. Dessutom lade Köpenhamnsavtalet grunden för fortsatta förhandlingar och diskussioner som formade efterföljande klimatkonferenser och överenskommelser.

Sammanfattningsvis var Köpenhamnskonferensen en del av de internationella ansträngningarna att bekämpa klimatförändringarna genom att sammanföra världens ledare och intressenter för att söka en överenskommelse om bindande mål för utsläppsminskningar. Även om det inte uppnådde ett heltäckande och bindande fördrag, inledde det en pågående dialog och ett slutligt antagande av Parisavtalet 2015.