Vad är fakta om det kyrilliska språket i Europa?

– Det kyrilliska alfabetet, som används på olika östeuropeiska språk, har sitt ursprung på 900-talet.

– Den tros ha utvecklats av två bysantinska munkar – Cyril och Methodius – som skickades på uppdrag av den bysantinske kejsaren Mikael III för att sprida kristendomen bland slaviska folk.

– Det glagolitiska alfabetet var det första alfabetet som skapades för slaviska språk, men kyrilliska blev mer allmänt antaget på grund av dess enkelhet och likhet med det grekiska alfabetet.

- Kyrilliska är det officiella manuset för Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Serbien, Bulgarien, Makedonien och Mongoliet.

– Det används också i Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan, som fick självständighet efter Sovjetunionens kollaps.

- Det kyrilliska alfabetet har vissa likheter med det grekiska och romerska alfabetet, vilket gör det lättare för dem som talar dessa språk att lära sig kyrilliska.

- Varje kyrillisk bokstav har ett unikt namn, och de flesta bokstäver har både versaler och gemener.

- Uttalet av kyrilliska bokstäver kan variera mellan olika språk som använder alfabetet.

Geografisk spridning:

– Det kyrilliska alfabetet används främst i Europa, men det sträcker sig även in i delar av Asien.

– Det är det mest använda alfabetet i Östeuropa, med undantag för latinbaserade alfabet som det romerska alfabetet som används i Polen, Tjeckien och Slovakien.

– Kyrilliska används också i vissa icke-slaviska språk, som mongoliska och kazakiska.

– Totalt används det kyrilliska alfabetet av över 250 miljoner människor världen över.

Historisk och kulturell betydelse:

– Utvecklingen av det kyrilliska alfabetet var avgörande för spridningen av kristendomen och läskunnigheten bland slaviska folk.

– Det underlättade översättningen av religiösa texter, krönikor och andra litterära verk från grekiska och främjade kulturell och pedagogisk utveckling.

– Det kyrilliska alfabetet har spelat en avgörande roll i bevarandet av slaviska språk och kulturer genom historien.

– Många antika manuskript, krönikor och litteraturverk finns bevarade med kyrillisk skrift.

– Alfabetet anses vara ett kulturellt arv och en nationell stolthet för många slaviska länder.