Ursprung till ordet "Loch": Skotsk gaeliska för sjö eller havsinlopp

Etymologi:

• Protokeltiska: *lokos* (sjö, vattenhåla).
• Forniriskt: loch (sjö, vattenansamling).
• Kognat: Irländskt loch, Manx logh, Waleskt llyn, Kornisk lyn, Breton lenn.
• PIE-rot: *legʰ-* ("att ligga, lägga") → "plats där vatten ligger." Relaterat till *lake, laguna, loch, lough*.

Användning:

• Skottland: Sötvattenssjöar (Loch Ness, Loch Lomond) OCH havsinlopp (Loch Fyne, Loch Long — tekniskt fjordar).
• Irland: Lough (anglisering) — mestadels sjöar (Lough Neagh, Lough Corrib).
• Ortnamn: "Inverness" = *Inbhir Nis* (Ness mynning); "Strath" = dal.

**ch**-ljudet (/x/) är den stimmlösa velära frikativ — karakteristisk för gaeliska/scotska, bevarad i "loch" men ofta angliserad till "lock" eller "lough."