Paraná-flodens ursprung: Pantanal-våtmarkerna i Brasilien

Paraná-floden – Sydamerikas näst längst (4 880 km) och näst största efter avrinning – börjar inte som en enda källa utan som ett diffust nätverk av bäckar som strömmar upp i Pantanal, världens största tropiska våtmark (150 000–200 000 km² säsongvarierande utsträckning).

Källgeografi

• Huvudbidragsgivare: Paranaíba-floden (källa: Serra da Mata da Corda, Minas Gerais) och Grande-floden (källa: Serra da Mantiqueira, gräns Minas Gerais/São Paulo).
• Samlöp: Paranaíba + Grande = Paraná-floden proper, nära Três Estados-märket (Tre stater): Minas Gerais, São Paulo, Mato Grosso do Sul.
• Pantanal-koppling: Under regnperiod (dec–mar) går Paraguay-floden (Pantanals huvudutlopp) över i Paranaíba-bassängen via Taquari-floden, vilket hydrologiskt länkar de två systemen.

Nationell fördelning av övre bassäng

• Brasilien: ~80 % av bidragande yta (Minas Gerais, São Paulo, Goiás, Mato Grosso do Sul, Paraná).
• Paraguay: ~10 % (östra Pantanal-ränder).
• Bolivia: ~10 % (övre Paraguay-källor som matar Pantanal).

Nedströms betydelse

Från samloppet flyter Paraná südväst, bildar Argentina–Paraguay-gräns, tar emot Iguazú (Iguaçu)-floden, sedan Paraguay-floden vid Corrientes/Resistencia, innan den förenas med Uruguay-floden och bildar Río de la Plata-ästuariet. Bassängen stöder 100+ miljoner människor, 50 GW vattenkraft (Itaipu, Yacyretá) och den kommersiella vattenvägen Paraná–Paraguay Hidrovía.