Hur Mexico Citys 22 miljoner människor får tillgång till varor & tjänster

Mexico City (CDMX) — storstadsbefolkning ~22 M — fungerar genom en tät, lagerad och alltmer digital handels-ekosystem.

Traditionella & informella kanaler

• Publikmarknader (mercados): 300+ (La Merced, Jamaica, San Juan) — färskvaror, kött, färdigmat, hushållsvaror. Hjärtat i vardagen.
• Gatu-försäljare (puestos, tianguis): Trottoar-tacos, frukt, kläder, elektronik. Informella men avgörande; 50%+ av sysselsättning.
• Grannbutiker (abarrotes, misceláneas): Hörnbutiker för stapelvaror, telefonkort, räkningbetalning.

Modern detaljhandel

• Inköpscentra: 50+ stora centrum (Perisur, Santa Fe, Antara, Artz Pedregal) — varuhus, bio, matta.
• Supermarknader: Walmart (Bodega Aurrerá, Sam's), Soriana, Chedraui, La Comer — dominanta för förpackade varor.
• Specialitetskedjor: Liverpool, El Palacio de Hierro (uppskalade), Office Depot, Petco.

Digital & leverans

• E-handel: Amazon.mx, Mercado Libre, Liverpool.com, varumärke D2C-sajter.
• Snabbhandel: Rappi, Uber Eats, Didi Food, Cornershop — matvaror, apotek, mat i 30–60 min.
• Social handel: WhatsApp Business, Instagram-butiker, Facebook Marketplace — enorm för mikroföretagare.

Mobilitet ger tillgång

• Metro (12 linjer, 226 km): 4,5 M resor/dag — kopplar hem till marknader/jobb.
• Metrobús (BRT), RTP, mikrobussar: Matar metro, täcker luckor.
• Ciclovías, Ecobici: Sista milen för täta centrum.

Logistisk ryggkant

Central de Abasto (världens största grossistmarknad, 30 000 säljare, 30 M ton/år) + perifera CEDIS (distributionscenter) + last-mile mopedaflottar.

CDMX:s system är kaotiskt, motståndskraftigt och anmärkningsvärt effektivt på att matcha enormt utbud till enorm efterfrågan.