Den bentiska zonen: Liv på havsbottnen

Den bentiska zonen (eller benthos) är den ekologiska regionen på botten av ett vattenområde – inklusive sedimentytan och underlager. Den existerar från strandlinje till hadala gravar (11 000 m).

Underzoner efter djup

• Supralittoral – Sprutzon (över högvatten).
• Littoral/Intertidal – Mellan vattendrag.
• Sublittoral/Subtidal – Kontinentalsockel (<200 m).
• Bathyal – Kontinentalhäll (200–3 000 m).
• Abyssal – Abyssala slätter (3 000–6 000 m).
• Hadal – Gravar (>6 000 m).

Miljöer & invånare

• Steniga kuster – Musslor, barnakler, tangar, snäckor.
• Mjuka sediment – Maskar, musslor, slangstjärnor, sjögurkor (bioturbatorer).
• Korallrev – Korallpolyper, fiskar, ryggradslösa.
• Hydrotermiska källor – Kemiosyntetiska bakterier, rörmaskar, yeti-krabbor.
• Kalla läckage – Metanoxidiserande samfund.
• Sjöberg – Korallträdgårdar, svampar, endemiska fiskar.

Viktiga processer

• Bioturbation – Sedimentblandning av grävdjur; syreger, återvinner näringsämnen.
• Kolbegravning – Organisk materia → sediment → långtidsslagring.
• Nedbrytning – Bentiska mikrober återvinner 90% av sinkande organiskt flöde.

Varför det betyder något

Benthos = planetens största habitat efter yta, stor kolkänsla, fiskegrund, klimatarkiv (sedimentkärnor). Gruvbrytning, bottenväv, förorening hotar det globalt.