Vad taínofolket byggde: Arkitektur, infrastruktur och hantverk

De taíno (arawakiska folk på Stora Antillerna och Bahamas) var sofistikerade byggmästare och ingenjörer:

1. Byar (yucayeques): Organiserade runt central plats (batey). Kasikens (hövding) stora caney (rektangulär) och bohíos (cirkulära) för familjer. 100–1000 invånare.
2. Bohíos (hus): Stolpe-och-balk, palmtak, vattel/daub eller palmväggar. Runda (familj) eller rektangulära (kasike). Höjda golv, ventilation. Orkanbeständiga.
3. Ceremoniella centren: Platser med steninfattade gårdar, cemi (gudom) skrynen, processionsvägar. Astronomiska linjer.
4. Bateyer (bollplaner): Rektangulära, stenumrandade. Batey-spel (gummiboll, höft/armbåge) — ritual, sport, konfliktlösning. Unikt för Karibien.
5. Kanor (canoa): Utbrända (enstammar: ceder, mahogany). Upp till 150 personer. Ö-hopping, fiske, handel. Columbus förvånad.
6. Stenarbete: Petroglyfer (spiraler, ansikten), monolit, yxor, mortel/pestel. Ingen stor murverkskonstruktion.
7. Jordbruk: Conucos (vallfält) för juka/kassava (stapel), majs, bönor, pumpa, sötpotatis, jordnötter, tobak, bomull. Irrigation, dränering.
8. Fisketeknik: Kärror, fällor, nät, krokar, remora (sugfisk) förband, gift (barbasco).
9. Keramik: Tunnväggad, flergargig (vit/röd/svart), zoomorfa/antropomorfa adornos. Saladoid → Ostionoid stilar.
10. Smycken: Guld (guanín), koppar, skal (Strombus, Spondylus), stenpärlor. Anhängare, öronspolar, näsproppar. Status/ritual.

Taínos teknik balanserade orkanhållfasthet, tropisk ventilation och social sammanhållning. Deras arv lever vidare i karibisk vokabulär (canoa, hamaca, barbacoa, huracán, tabaco, batey) och genetik.