Yrken i antika Assyrien: Från bönder till rikebyggare

Det neo-assyriska riket (ca 911–609 f.Kr.) upprätthöll ett komplext, stratifierat samhälle. Stora yrkesgrupper inkluderade:

Primärproduktion

• Bönder (majoritet): Korn, vete, hirs, sesam; irigationsförvaltning.
• Herdare: Får, getter, kor, åsnor – ull, kött, transport.

Hantverk & Industri

• Hantverkare: Krukmakare, metallarbetare (brons, järn), vävare, garvare, smyckesmakare, glasmästare.
• Byggnad: Stenhuggare, tegelbakare, snickare för palats, tempel, murar, akvedukter.

Handel & Administration

• Köpmän (tamkaru): Långdistanshandel (Anatolien, Iran, Levanten, Egypten) – textilier, metaller, timmer, lyxvaror.
• Skrivare & Lärda: Kileform administration, astronomi, omens, medicin, litteratur (Ashurbanipals bibliotek).
• Tjänstemän: Guvner, skatteindrivare, domare, kungliga delegater.

Militärt & Tvingande

• Professionella soldater: Vagnkuskar, kavalleri, infanteri, ingenjörer, belägringsspecialister – kärnan i rikes expansion.
• Värvade/Utropade: Säsongsmässiga uppbåd från underdaniga befolkningar.

Religiöst & Domestikt

• Präster & Tempelpersonal: Riter, gissning, tempel-ekonomier.
• Hemmaslavar: Fångar/gäldsslavar i hushåll, verkstäder, jordbruk.

Staten styrde arbete genom tvångsarbete, skatt och deportation – ombosatte städer med kompetenta deporterade för att öka produktionen.