Nēnē: Hawaiis endemiska gås, tillbaka från utrotningens rand

Nēnē (Branta sandvicensis), eller hawaiisk gås, är världens sällsyntaste gås och Hawaiis statsfågel. Dess återhämtning från nära utrotning är en bevarandemilsten.

Biologi & anpassningar

• Storlek: 55–65 cm, 1,5–2,5 kg. Mindre än kanadagås.
• Fötter: Delvis svävda, skummade tår – anpassade för promenad på skarp lavasten, inte simning.
• Hals: Lång, stark – äter buskar/träd (olikt gräsgås).
• Kost: Gräser, seg, bär (ōhelo, pūkiawe), blad, blommor.
• Habitat: Högbeläget buskland, gräsmattor, lavströmmar (1 000–2 500 m).
• Social: Monogama par, familjegrupper, lös flockar. Ljud: mjuk "nay-nay"-rop.

Beståndskrasch & återhämtning

• Före kontakt: ~25 000 över huvudöarna.
• 1950-talets botten: 30 fåglar (habitatförlust, inländade rovdyror – råttor, mangustor, katter, hundar; jakt; fordonskollisioner).
• Uppfödning i fångenskap: Startad 1949 (Herbert Shipman, Pohakuloa). Slimbridge (UK) avgörande.
• Utläpp: 1960-talet–nu: Haleakalā (Maui), Hawaiʻi Volcanoes, Mauna Loa, Kauaʻi.
• 2023 uppskattning: ~3 800+ (vilda + fångna). Nedlistad från Hotad till Sårbar (ESA, 2019).

Nuvarande hot

• Rovdjur (mangustor, katter, råttor på ägg/gässlingar).
• Fordonskollisioner (vägar skär habitat).
• Habitatförsämring (invasiva gräs, getter, får).
• Sjukdomar (fågelmalaria, fjäderpockor – klimatdriven myggspridning).
• Mänsklig störning.

Kulturell betydelse

Nēnē förekommer i kumulipo (skötesång), fjäderverk (ʻahu ʻula), och modern ikonografi (statsfågel, registreringsskylt, bevarandelogo). Symbol för aloha ʻāina (kärlek till marken) och motståndskraft.

Att se en nēnē på en lavahäll är en unikt hawaiisk möte – en levande länk till öarnas evolutionära isolering.