Simulatorcertifiering

Flygsimulatorer används ofta som del av de flesta flygutbildningsprogram. För att en elevs tid på simulator ska räknas till utbildningen, måste den utföras på en simulator certifierad av Federal Aviation Administration (FAA).

Historia

De första fungerande simulatorerna var icke-datoriserade Link Trainers, skapade tidigt 1930-tal. Datorer blev vanligare i simulatorer på 1950-talet och utvecklades ständigt. På 1980-talet gjordes simulatorer till vanliga hemspeldatorer. 1980 etablerade FAA National Simulator Program (NSP) med krav för simulatorer i certifiering och utbildning.

Egenskaper

FAA-riktlinjer täcker många aspekter och egenskaper hos simulatorer, och kräver att simulatorn ser ut, fungerar, känns och svarar som ett specifikt verkligt flygplan. För att verifiera kraven inspekteras de av piloter och ingenjör. Piloten, som måste vara behörig för den simulerade flygplantypen, bedömer subjektiva kvaliteter som känslan mellan plan och simulator. Flyg- och rymdingejörer jämför sedan simulatorn med data från flyprov av det verkliga planet.

Kvalificering och fortsatt testning

Simulatorer utvärderas initialt före användning och sedan återkommande varje år. Om en simulator godkänns utfärdas ett "Statement of Qualification".