Är vattengroddor hotade? Inte som grupp – men många arter är det

"Vattengroddor" (släkte Pelophylax och släkta ranider) är inte globalt hotade som en taxonomisk grupp – men många enskilda arter och populationer är hotade.

Bevarandestatus spektrum

Minsta oro: Pelophylax ridibundus (dammgroda), P. lessonae (lillgroda), Lithobates catesbeianus (amerikansk oxgroda – invasiv globalt). Nära hotad/Sårbar: P. shqipericus (albansk vattengroda), P. epeiroticus (Epiros vattengroda). Hotad/Kritiskt hotad: P. cretensis (kretansk vattengroda), P. cerigensis (Karpathos groda), Telmatobius spp. (andinska vattengrodor – chytrid förödelse).

Stora hot

Livsmiljöförlust: Våtmarkssänkning, flodmodifiering, förorening. Chytridiomycosis: Svamppandemi (Batrachochytrium dendrobatidis) förintar berg/ström arter. Invasiva arter: Oxgroddor, kräftor, fiskar. Klimatförändring: Hydroperiodförändring, termisk stress. Överexploatering: Mathandel (groddyr), husdjurhandel.

Hybridiseringskomplikation

Pelophylax arter hybridiserar (P. esculentus = hybridogenetiskt komplex) – bevarandegenetik är rörig. Vissa "arter" är hybrida linjer beroende av förälderarter.

Bevarandeåtgärder

Livsmiljöskydd/återställning, uppfödning i fångenskap (Amphibian Ark), sjukdomsmildring, invasiv kontroll, handelsreglering (CITES), medborgarvetenskap övervakning.

Generella påståenden missar nyansen: vissa vattengroddor är ogräsartiga invasiva; andra är mikroendemiska på kanten. Artspecifik bedömning är avgörande.