Första arabisktalande nationen: 600-talets islamiska expansion

Det fanns inget land primärt arabisktalande före 600-talet e.Kr.. Arabiska existerade som ett poetiskt/liturgiskt språk bland arabiska stammar, men islams uppkomst (610–632 e.Kr.) och efterföljande erövringar skapade de första arabisktalande politiska enheterna.

Förislamiskt arabiska

• Språk: Klassisk arabiska (Koran) — prestigedialekt för Quraysh-stammen (Mekka)
• Talare: Bedouin-stammar (Hedjaz, Nejd), bosatta städer (Mekka, Medina, Ta'if, Yathrib)
• Skrift: Sällan; muntlig poesi (mu'allaqat) dominerande. Sydarabiska skrifter (sabeiska, himjaritiska) användes i Jemen.
• Politiska enheter: Stamförbund, klientrike (Ghassanider/Lakhmider — byzantinska/sassanidiska vasaller), inte "länder"

Första arabisktalande stat

Den Rashidun-kalifatet (632–661 e.Kr.) — efterföljarstat till Muhammads Medina-gemenskap — är den första politiska enhet där arabiska var:

• Administrativt språk (dīwān-poster, korrespondens)
• Juridiskt språk (Koran, hadith, fiqh)
• Militärt lingua franca (arabiska arméer genom erövringar)
• Identitetsmarkör (arab vs. mawālī/konverterade)

Expansion av arabiskt övervägande

Modern nationalsstater

Dagens arabisktalande länder (22 Arabiska förbundets medlemmar) uppstod från Osmanska rikets fall (efter WWI) och avkolonialisering — inte från en enda "första land". Den äldsta kontinuerliga arabisktalande politiska enheten är arg Marocko (Idrisid-dynastin, 788 e.Kr.) eller Oman (Imamat-traditioner), men båda föregår "lands"-begrepp.

Slutsats: Arabiska blev ett stats-språk med islams politiska konsolidering – inget förislamiskt "arabisktalande land" existerade.