Vilken hastighet har fjälltärnan?

Arktiska tärnor är kända för sina imponerande och extraordinära migrationer, som täcker stora avstånd under sina årliga häcknings- och övervintringscykler. Dessa små sjöfåglar är anmärkningsvärda flygare och håller rekordet för den längsta flyttningen av någon fågelart. Deras hastighet under migration kan variera beroende på faktorer som vindförhållanden och stadiet av deras resa, men i genomsnitt kan tärnor flyga med hastigheter på cirka 30-35 miles per timme (48-56 kilometer i timmen).

Under sina långdistansflygningar kan tärnor täcka avstånd på upp till 11 000 miles (17 700 kilometer) eller till och med mer åt varje håll och resa mellan sina häckningsplatser i Arktis och deras övervintringsplatser i Antarktis och subantarktiska områden. De använder sig av gynnsamma vindmönster och flyger kontinuerligt under längre perioder, ibland flyger de nonstop i flera dagar eller veckor.

Deras aerodynamiskt anpassade kroppar och deras förmåga att effektivt spara energi under flygning är avgörande för deras framgångsrika migrationer. Tärnor har långa spetsiga vingar och en strömlinjeformad kroppsform som minimerar motståndet, vilket gör att de kan sväva effektivt genom luften. De uppvisar också ett beteende som kallas "flap-bounding" eller "flap-gliding", där de växlar mellan att flaxa med vingarna och glida, vilket hjälper dem att minimera energiförbrukningen.

Tärnans imponerande snabbhet och uthållighet under migrationen har gjort dem till föremål för fascination och beundran bland både ornitologer och vetenskapsmän. Deras årliga resor visar fågelarters otroliga anpassningar och motståndskraft när det gäller att navigera i utmaningarna med långdistansresor och vikten av bevarandeinsatser för att skydda dessa fågelunder och deras livsmiljöer.