Historien om Amazonregnskogen

Amazonregnskogen är också känt som Amazonia eller Amazonjungeln, och täcker största delen av Amazonbassängen i Sydamerika. Skogen sträcker sig över en total yta på 5,7 miljoner kvadratkilometer. Skogen upptar yta i nio nationer: Brasilien, Peru, Colombia, Venezuela, Ecuador, Bolivia, Guyana, Surinam och Franska Guyana, med majoriteten i Brasilien. Regnskogen utgör mer än hälften av världens regnskogar. Den utgör också en utmärkt livsmiljö för många arter i världen och är den artsrikaste regnskogen i världen.

Upptäckt

Den första européen att korsera Amazonregnskogen var den spanske utforskaren Francisco de Orellana, som var en del av Francisco Pizarros armé. I december 1541 kom Orellanas skepp isär från resten av flottan under en expedition till Sydamerikas innerland. Det tros att Amazonen fick sitt namn på grund av attacker längs floden av farliga kvinnliga krigare likt de mytologiska amazonerna.

Tidig historia

Amazonen formades under Eocen-eran efter att temperaturer hade sjunkit runt om i världen när Atlanten hade utvidgats, banade vägen för ett varmt och fuktigt klimat. Amazon-skogen är minst 55 miljoner år gammal. Efter dinosauriernas utrotning blev klimatet ännu fuktigare och regnskogen växte så långt söderut som 45 graders breddgrad. Den sista glaciala maximum (LGM) var ett hot mot Amazonen, men den överlevde.

Sedan LGM

Under mellersta Eocen-eran delades Amazonens avrinningsbassäng i två delar av Purus-arken; vattnet på östra sidan dränerade till Atlanten och västra sidan till Stilla havet. Men Amazonen vi känner idag dränerar inte så. Anderna höjdes, bildade en stor sjö. Med tiden kunde inte sjön hålla vattnet och den bröt genom Purus-arken, dränerade till Atlanten.

Effekter av LGM

Signifikanta förändringar gjordes i Amazonregnskogen under LGM, som varade i 21 000 år. Skogens storlek och nederbörden minskade drastiskt. Vissa hävdar till och med att regnskogen var en mycket liten och isolerad region av fuktig vegetation avgränsad av gräsmarker. Vegetation och djurliv gick genom drastiska förändringar också.

Mänsklig bosättning

Det har funnits bevis för mänsklig bosättning i Amazonen under lång tid. Noggrann studier av dessa bevis ger oss ledtrådar om när mänskligheten bosatte sig i Amazonen. Utgrävningar i Caverna da Pedra Pintada bevisar att människor anlände till Amazonbassängen minst 11 200 år sedan. Bosättningar i skogens periferi började runt 1250 e.Kr. Huvudmatkällan var jakt.