Topografityper

Det finns flera topografityper på jordytan. Dessa geografiska egenskaper påverkar höjd, djup och form. De visas på topografiska kartor genom hypsometriska toner, kurvor och skuggning.

Berg

Landmassor som höjer sig rejält över omgivningen. Högre och brantare än kullar, ender i en topp. Definierade utifrån volym, höjd, relief, avstånd, branthet, kontinuitet. Ofta definierade som högst punkt minst 300 m ovanför basen.

Kullar

Högar eller höjda markytor. Inte lika höga eller branta som berg. Högst punkt 150–300 m ovanför bas (höger = berg). Andra ord: backe, klack, kull. Artificiella kallas wallar.

Planer

Platt mark med liten höjdvariation. Plateauer är högre än omgivningen. Planer har relativt höga relief med flatheter. Typer: stepper, prärier. Förekommer som plateauer och lägländer.

Glaciärer

Ismassor som rör sig långsamt över mark. Största sötvattensreservoar, täcker stora ytor i polära områden och bergskedjor på alla kontinenter. Typer: tidevattensglaciärer, alpina glaciärer, issjökar. Bildas när snö/is ackumuleras, kompakteras, komprimeras till iskristaller som växer under hundratals år.

Vatten

Olika vattenförekomster på topografiska kartor: floder, dammar, sjöar, hav. Hav täcker 2/3 av jordyta, saltvatten. Sjöar/dammar är sötvatten, sjöar större. Floder flyter in i större vattenförekomster (hav, sjöar).