Glasnost: Införd av Michail Gorbatjov 1985

Michail Gorbatjov, generalsekreterare för Sovjetunionens kommunistiska parti (1985–1991), införde glasnost ("öppenhet", "transparens") som en kärnreformpolitik i 1985–1986, tillsammans med perestrojka ("omstrukturering").

Vad Glasnost Innehöll

• Pressefrihet: Avslappnad censur; tidigare förbjudna ämnen (Stalins brott, Tjernobyl, afghanskrig, korruption, nationalism) diskuterades öppet.
• Litterär/konstnärlig frihet: Publicering av Solzjenitsyn, Grossman, Achmatova; avantgardeteater, film.
• Historisk omvärdering: Officiell omprövning av Stalin, rensningar, Molotov-Ribbentrop-pakten, Katynmassakern.
• Politisk pluralism (begränsad): Informella grupper, folkfronten, omstridda val (1989 folkdeputatkongress).
• Minskat sekel: Arkiv öppnades; utlandsresor lättades; störsändning av utländska sändningar upphörde.

Motiv

• Mobilisera opiniostöd för perestrojka (ekonomisk reform) genom att visa systemfel.
• Bekämpa korruption och stagnation genom transparens.
• Modernisera USSR för att konkurrera med Väst.

Oavsiktliga Konsekvenser

• Löst nationalristiska rörelser (Baltikum, Kaukasus, Ukraina).
• Underminade kommunistiska partiets legitimitet (historia avslöjades).
• Stärkte reformatorer (Jeltsin) och hardliners (1991 kuppförsöksledare).
• Bidrog till USSR:s upplösning (1991).

Arv

Glasnost var revolutionerande i ett system byggt på hemlighåll. Det orsakade inte ensamt kollaps – men gjorde det möjligt genom att bryta informationsmonopolet. Gorbatjov fick Nobels fredspris (1990); dog 2022.