Historien om Hampton Court

Hampton Court var hem för Englands kungar och drottningar i 500 år. Hampton Court var platsen för många historiska händelser, men mest var det en residens där kungafamiljen skulle underhålla gäster och njuta av tid bort från staden. Hampton Court är nu öppet för allmänheten med nya byggnader och utbildningscenter.

1200-talet

Första beviset på en byggnad på Hampton Court-markerna är från 1236 när Knights Hospitallers of St. John Jerusalem, en organisation som föregår korsfararna och fortfarande existerar idag, använde platsen som centrum för sina jordbruksföretag. Det finns bevis på att de lagrade skörd här och hade ett kontor där de förde räkenskaper och register.

1300-talet

På 1300-talet använde riddarna platsen för att värda kunglighet och byggde nya byggnader för detta ändamål. Det fanns två kungliga slott nära Hampton, Sheen och Byfleet, och Hamptons läge var perfekt för ett gästehus för royalties som reste från ett palats till det andra.

1400-talet

Byfleet var borta tidigt på 1400-talet, och Hampton Court behövdes inte längre som en kunglig rastplats. Riddarna började hyra ut Hampton Court i slutet av 1400-talet. Den första hyresgästen, som undertecknade hyreskontraktet 1594, var Giles Daubeney, den framtida Lord Chamberlain. Samtidigt byggde kung Henrik VII om kungliga gods i området och blev en frekvent gäst på Hampton Court.

1500-talet

1514 hyordes Hampton Court till en ny hyresgäst, Thomas Wolsey, ärkebiskop av York, som blev kardinal och sedan Lord Chancellor of England. Wolsey förvandlade denna landstuga till ett slott med tre sviter för kungafamiljens bruk. Wolsey förlorade fastigheten till Henrik VIII 1528 eftersom påven inte skulle ge kungen en skilsmässa. Henrik VIII läggde till allt från bowlingbanor till 36 000 kvadratfot köksutrymme. När Henrik VIII dog 1547 gick slottet över till hans tre barn: prins Edward och prinsessorna Mary och Elizabeth, ingen av vilka gjorde några stora förändringar på slottet.

1600-talet

1600-talet inleddes med Henrik I:s regering, som var värd för många kända människor, inklusive William Shakespeare. Drottning Anne dog på Hampton Court 1619 och Jakobs son, Karl I, fängslades på Hampton Court i tre månader efter att han avsattes av parlamentet 1647. Oliver Cromwell var nästa boende på Hampton Court när han var Lord Protector 1654-1658. Monarkin återställdes 1660 med Karl II:s regering, som inte tillbringade mycket tid på Hampton Court.

1700-talet

1700-talet inleddes med den gemensamma regeringen av Wilhelm och Maria som gjorde omfattande renoveringar av Hampton Court-byggnaderna. När Maria dog 1694 stoppade Wilhelm all konstruktion. Konstruktion började igen 1697. När Whitehall brann ner 1698 befallde Wilhelm konstruktion att skynda på sig. Wilhelm, som är ansvarig för mycket av hur Hampton Court ser ut idag, levde inte för att njuta av det. Han föll från sin häst när han red i Hampton Court Park 1702 och dog strax därefter.

1800- och 1900-talen

Drottning Anne efterträdde sin far till tronen 1702, men hennes tid på Hampton Court var kort. Hon dog 1714. George I var den första Hannover-monarken, men han föredrog att bo i sitt hemland Tyskland och tillbringade sällan tid i England eller på Hampton Court. George II var den siste brittiske monarken som bodde på Hampton Court. Eftersom George III inte ville bo på Hampton Court, fattades ett beslut om hur man skulle använda ett palats med tusentals rum. Först delades Hampton Court upp i sviter för dem som hade tjänat kronan att bo gratis. 1838 öppnade drottning Victoria slottet för allmänheten. Samtidigt började ett renoveringsprojekt som varade till tidiga 1900-talet. En brand förstörde stora delar av kungens apparterman 1986 och fler renoveringar gjordes och slutfördes 1995.