Mutualism i öken

Ökenmiljöer är en av de tuffaste platserna att upprätthålla liv, främst p.g.a. bristen på vatten under stora delar av året. Men många arter har anpassat beteenden, egenskaper och drag som hjälpt dem att blomstra i denna hårda miljö. Mutualism beskriver ett symbiotiskt samband där två arter drar nytta av varandras interaktioner och existens.

Om öknen

Under en fuktdeficit förlorar öken mer fukt och vatten genom förångning än vad den får genom nederbörd varje år. Växt- och djuranpassningar har låtit liv blomstra i ökenbiomer, även om i begränsade kvantiteter jämfört med tropiska regnskogar.

Lavar (Lichen)

Enligt Marietta College är lavar, som finns i många biomer världen över utöver ökenar, associationer av svampar och cyanobakterier eller alger. Svampen och algen samarbetar i ett mutualistiskt förhållande där svampen får socker från fotosyntetiska alger och algen får avfallsprodukter och vatten från svampen. Lavkolonier växer på bergformationer och används också av forskare för att bestämma luftkvalitet – en stor mångd lavar i ett område indikerar hög luftkvalitet med få föroreningar. Ökenlavarexempel från Sonoran-öknen: Niebla turgida, podetiaforma och homalea.

Kojot och grävling (Coyote and the Badger)

Även om det saknas slutgiltiga bevis finns antydningar att kojoter och grävlingar har ett mutualistiskt förhållande, enligt University of Texas at El Paso. Kojotens luktsinne hjälper att hitta byten medan grävlingen kan gräva ut sitt byte från dess bo. Men det är möjligt att kojoten är tillräckligt listig för att följa grävlingen medan den letar mat, och när den hittar det, väntar på en chans att stjäla det från grävlingen.

Fåglar och kaktusar (Birds and Cacti)

Ett annat exempel från Sonoran-öknen är Gila hackspett (Gila woodpecker), känd för att göra bon och hacka hål i Saguaro-kaktusen. Hackspetten äter insekter och andra parasiter som potentiellt kan bära och sprida skadliga sjukdomar till kaktusen. Dessutom sprider hackspetten, i tandem med andra arter som beror på kaktusen för överlevnad, pollen från kaktusens blomster vilket hjälper till att pollinera andra kaktusar. Hackspetten drar nytta av att ha ett hem inuti kaktusens tjocka väggar, som isolerar boet från het sol.